Respektlösa grannar
Det ska faktiskt ganska mycket till för att jag ska bli riktigt arg. Jag kan bli irriterade över ganska små saker, om jag är på "rätt" humör, men just arg blir jag inte så ofta. Men klockan 00:27 inatt rann bägaren över.
De/den som bor i lägenheten hade bjudit in kompisar och de satt utanför och pratade - störde mig inte så mycket, kan till och med tycka det är lättare att somna när folk pratar i närheten. 22:17 drog de igång musiken, inte så farligt högt och jag är ju van vid att brorsan spelar musik i rummet bredvid när jag ska sova.. Men volymen blev bara högre och högre och till slut dallrade både elementen och gardinstängerna - aningen irriterande! Sen är jag ju alldeles för feg - jag skulle ringt störningsjouren. På nått sätt så lyckades jag trots det slumra till några minuter då och då. Ett tag hade jag bomull i örona - hjälpte inte jättemycket.
Sen vaknade jag 00:25 och musiken var fortfarande hög. Grymt frustrerad började jag gråta. Sen tänkte jag att va f*n så här kan jag inte ha det. Så jag öppna fönstret och skrek - STÄNG AV MUSIKEN!!!
Nån av killarna som tyckte att jag skulle låta det va men NEJ sa jag till det, det är inte okej att spela så hög musik på natten. På dagen kan jag acceptera det även om det är lite irriterande. När jag ska stänga fönstret igen hör jag en kille som säger: "Hon är förbannad".
