Sara Med S

Har man en blogg är det ju nästan krav på att man ska åtminstone nämna Eurovision Song Contest. Så här kommer mitt "obligatoriska" inlägg.

 

Meningen med ESC är ju att förena människor genom musik, inte att sprida politiska åsikter. Och årets upplaga har väl snarare haft lite av ett tvärtom perspektiv, det har varit mycket "politiksnack". Ser man tillbaka på ESC historien kan man dock se att detta är något som förekommit länge, ex. gruppen Ich Troje som var med 2003 med låten Keine Grenzen - Inga Gränser, som handlade om att förenas som människor över landsgränserna. Ett bidrag som jag för övrigt älskade då, både budskapet och låten men också Mr. Michal Wisniewskis röst och det röda håret, var nära att jag färgade håret rött men fegade ur och gjorde bara röda slingor. 

 

I år har ju debatten handlat om Ms. Conchita Wurst, den skäggiga damen, och att vissa länder protesterat mot hennes medverkan, Rysslands antihomolagar och mänskliga rättigheter. Förstår de som säger att politiken ska lämnas utanför tävlingen samtidigt tror jag det är omöjligt att inte låta politiken påverka till viss del. Därför känns det extra bra att Conchita vann.

 

Första gången jag hörde låten fokuserade jag alltför mycket på skägget, tyckte det var en bra låt men som sagt så stal skägget fokus. Därför valde jag att blunda andra gången och lyssna på texten istället och efter det var jag fast. När väl semifinalen kom så hade jag redan lyssnat på låten typ 50 gånger och den träffar rakt i hjärtat varje gång. Att Conchita bara är 25 år och vågar ta fighten och stå pall för trycket gör bara att jag tycker än bättre om henne, önskar att jag var så stark själv. Sen är jag lite bitter över att hon ser bättre ut och sjunger bättre än jag men bara lite ;)