Tempoväxling
Vi har fem "grundrundor" att välja mellan när vi ska ut och gå. Dessa rundor kan sedan sättas samman på en hel del olika sätt. Alla rundor innebär dock att man rör sig i skogen och den som hängt med i veckans inlägg vet att detta är något som inte är ultimat för min del. Alltså går jag enbart går dessa rundor med mamma eller pappa, eller båda. Och det är väldig skillnad i tempo mellan de olika "promenadkonstellationern".
Utmanade mig själv lite till och tog en annan väg än pappa hem, sprang lite också för att klämma ut det sista ut kroppen.
Med mamma och pappa:
I uppförsbackarna går pappa först, sen kommer jag och sist kommer mamma. Annars brukar vi gå bredvid varann, där vägen är tillräckligt bred.
Med mamma:
Uppförsbackarna går i ett mer behagligt tempo, jag går nån meter före. Hade kanske traskat på lite snabbare om jag var själv men lagom är trevligt/skönt.
Med pappa:
På "planmark" är tempot alldeles lagom, får ta långa benet före men ändå lagom. I uppförsbackarna försöker jag hålla jämna steg med pappa vilket resulterar i att halsen gör ont och jag flåsar som en överhettad hund av ansträngningen. Och nerför får jag till nån konstig gångstil som resulterar i att knäna gör ont.
Glömde ta nyckeln så jag fick sitta och vänta en stund på pappa, men vad gjorde det när fåglarna sjöng och jag kunde sitta i solen på trappan.